Från att ha så många varma känslor. Jag hörde ditt namn, jag kände det. Jag såg ditt namn och ditt leende, dina ögon, och jag kände det ännu mer. Men nu känns det tomt, efter lite mindre än två år. Nu känns det bara tomt, som om jag är redo att släppa taget. Jag mår bra över det, utan att jag har vetat om det så har jag glömt bort dig. Till en viss del då, till en viss nivå. Jag vet att du fortfarande betyder något, men nu när jag ser bilder som jag vet betydde något för mig idag, så vill jag inte kolla på dom längre. Jag vill bara slänga dom, och istället uppleva något nytt.
Du är inte den jag vill vara med längre.